bakslag, igen.

Helt fel tidpunkt, inte för att det nånsin finns en bra tid för ngt sånthär. Kände att det gick framåt på riktigt men nu backade jag tillbaka ett steg igen, tål liksom inte motgångar, inte än. Då kommer stressen, ångesten, tankarna, förvirringen o glömskan tillbaka i större styrka igen. Vill kunna tänka klart o ta mig igenom allt på ett bra sätt, men det går inte. Det blir en alltför stor psykisk påfrestning på min redan sköra hjärna. 

Fan va ego detta kändes, det är ju inte jag som är allvarligt sjuk. Men det påverkar oss, runtomkring, vi anhöriga, vi som bryr oss och som behöver dig i våra liv. 💗Så se för fan till o komma på benen snart!! 



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Här skriver jag, Sara, om mitt liv i en blåsig småstad i söder tillsammans med min underbara man Daniel, våra två älskade barn, vovve och två katter <3

RSS 2.0